Hur lever jag rätt?

HJÄLP! Vad ska jag göra för att leva rätt? Ska jag äta frukost eller inte? Och vad ska den bestå av om jag äter? Är det bra eller dåligt med frukter och bär? Hur många portioner behöver jag av grönsaker, frukter och bär? Är det farligt att äta sent på kvällen? När ska jag lägga mig och hur många timmars sömn behöver jag? Kosttillskott – ja eller nej? Meditera och träna kunde ju vara skönt, men NÄR ska jag få tid med det? Måste jag utvecklas på jobbet – kan jag inte bara gå dit och göra mitt jobb för att få pengar till mitt liv och min fritid? Och om jag är negativ en dag, gör det så mycket? Måste allt alltid vara positivt? Är nattugglor smartare? Varför är det så svårt att ändra en vana? Jag VET teoretiskt vad jag ska göra, men praktiskt fungerar det inte.

Jag kan fylla på listan i det oändliga. Media översköljer oss med goda råd, tips, pekpinnar och olika motstridiga forskningar. Och på toppen av det, skrivet så att jag ska känna skam för att jag låter bli att eller har svårt för att förändra min livsstil. Så, här är mina råd till dig:

  • Ta 5 minuter i ett tyst utrymme och lyssna på det du känner inom dig runt din livsstil.
  • Skriv direkt ner det du tänker.
  • Applådera dig själv, för att du tog 5 minuter för att lyssna på dig själv. Vill du kan du så småningom utöka tiden och se hur det känns för dig.
  • Acceptera att vi människor har olika åsikter och att andras åsikter om din livsstil inte behöver följas av dig. De lever faktiskt inte ditt liv.
  • Trivs du med din livsstil? Fortsätt då med den! Jamen, om jag gillar min livsstil, men den ger mig problem. Tja, jag skulle vilja säga att känner du att du har problem, trivs du inte med din livsstil.
  • Kan du motivera dig själv: Läs in dig på det område du känner att du vill förändra. Ta de råd du känner passar för dig och följ dem.
  • Har du svårt att motivera dig själv: Ta hjälp av utomstående som du kan få ärlig återkoppling, uppmuntrande ord och en spark där bak ibland av, för att komma vidare.
  • Värdera dig själv och din tid högt och bli medveten om varför du gör de val du gör. Endast det du är medveten om kan du förändra. För min del har medvetenheten gjort att jag har mindre ångest över min livsstil.
  • Var generös mot dig själv när du går på bakslag, för det gör vi alla. Se över var det gick snett och varför, och starta om igen. Om det hjälper: Se ditt liv som ett projekt.
  • Du är du och ingen annan. Du är i denna världen för att vara du och ingen annan. Tänk på det när du presenterar dig för världen. Du är unik och en kugge som behövs, precis som du är.

Och frågorna i början? Jag tänker grotta ner mig i dem och några fler, och visa att det inte är enkelt att navigera i djungeln. Det blir några blogginlägg under året (ja, jag gillar att gräva och analysera). Jag hoppas att det ska ge lite insikt i att kunskap och information är bra, men det är vad du gör med den som blir resultatet. Snacka går ju, men att agera är svårare.

Avslutningsvis vill jag lämna dig med frågorna: Vad vill du ha för livsstil, varför vill du ha den livsstilen och hur vill du ta dig dit? Kom ihåg att din livsstil ska kännas rätt för dig!

Vill du prova på att lyssna mer på din kropp: Anmäl dig här till 7 dagar av “Lär känna din kropps signaler”. Det är en gåva från mig.

Vill du prenumerera på Siris Oas Nyhetsbrev: Klicka här.

Kroppen runt på 24 dagar – Klart

Dag 24 har kommit och julafton är här. Jag vill tacka dig som följt med på resan runt kroppen, under dessa 24 dagar. Hoppas den har väckt din nyfikenhet på hur din kropp fungerar och hänger ihop. Att du kan se att en snedställning kan påverka mycket i kroppen och att en stel muskel kan orsaka värk på andra ställen än där den finns. Att nerverna är ett signalsystem och kläms de av får du ont i kroppen. Se till att ta hand om din kropp, så att du har en bra kroppsställning, avslappnade muskler och ett nervsystem som fungerar som det ska. Vill du ha en smakbit på vad det innebär att skaffa sig kroppskännedom? Anmäl dig då till “Lär känna din kropps signaler”. Den är på 7 dagar och en gåva från mig till dig. (Har avslutats)

Är du intresserad av vad jag gör kan du läsa mer här och vill du veta mer om min egen resa finns den här.

Tack än en gång och Lycka till med din fortsatta resa i och med din kropp.

Kroppen runt på 24 dagar – Andas dig igenom rädslan

Det här är en övning jag lärde mig av Anders Olsson, på kursen till andningsinstruktör. Den hjälper dig att möta dina rädslor och få dem att minska eller upphöra. Övningen görs i 5-10 minuter.

  1. Tänk på situationer som gör dig rädd, upprörd, förbannad eller irriterad. Gör dem så levande som du kan genom att fantisera.
  2. Notera hur du andas när du tänker på dessa jobbiga saker. Om din andning är stressad och spänd är det helt naturligt, vid dessa känslor.
  3. Notera var du känner känslan, var den börjar och hur den rör sig. Tillåt känslan att bli tydligare och tydligare. Följ känslans riktning och hastighet med ena handens pekfinger.
  4. Föreställ dig nu att du lyfter känslan ur kroppen. Handen och fingret rör sig bort från kroppen.
  5. Vänd känslan 180 grader, så att den rör sig åt andra hållet. Gör andningen rytmisk och djup genom att förlänga utandingen. Andningen är din kompis som är med dig hela tiden och gör att du kan känna dig lugn och trygg mitt bland det jobbiga.
  6. Flytta in känslan i kroppen igen samtidigt som handen rör sig närmare kroppen. Låt känslan fortsätta röra sig åt det nya hållet. Låt den röra sig snabbare och större. Notera vilken känsla du har nu.
  7. Gör om steg 3-6 tills känslan snurrar åt det håll och med den hastighet som ger den bästa känslan. Om rädslan blir till nyfikenhet, lättnad, osv. är det bra.

Lycka till!

Kroppen runt på 24 dagar – Råd

När jag gör behandlingar avslutar jag alltid med att ge råd som kan hjälpa personen att få en hållbar förändring. Det jag kan se är att det är en process för personen att förstå att enkla stretchövningar, lätt massage eller något kostråd kan hjälpa den att ha mindre ont, få ökad rörlighet eller få mer energi. Varför ger jag råd? Jo, för att om råden följs:

  • underlättar det för mig som tearpeut vid nästa behandlingstillfälle.
  • skyndar det på balanseringen av kroppen och färre behandlingar behövs för att balans ska uppnås.
  • ökar det möjligheten att kroppen håller sig balanserad.

Varför följs inte råden då, om det nu är så att det förkortar balanseringstiden för kroppen?

  • Det kan vara att jag är otydlig och att jag inte skickar med skriftliga råd.
  • Det kan vara att tiden försvinner på annat, såsom familj eller jobb. Och vi är experter på att prioritera ner oss själva, till förmån för andra.
  • Det kan vara att personen helt enkelt glömt vad jag sa. Efter en behandling kan personen känna sig lite sömnig och har annat på hjärnan än råden.

Efter några gånger brukar hjärnan ha förstått råden och personen börjar följa dem. Genombrottet brukar vara när personen upptäcker att deras kropp svarar och de får effekt av att följa råden. För det är så, att om vi  ser eller känner vi en positiv förändring, så ökar vår motivation att göra mer av det vi mår bra av.

Så, nästa gång du får råd från din terapeut, ta reda på varför ska du göra det som sägs och vad är nyttan för dig. Får du reda på det är det enklare att motivera dig själv till att följa rådet. Kom ihåg att hjärnan är lat och gärna går i samma spår om den kan, så det tar tid att förändra en vana. Och deppa inte om du faller av vagnen och inte gör det du ska göra. Starta igen nästa dag. Huvudsaken är att du inte ger upp, utan fortsätter försöka. En dag ger hjärnan upp och tar den nya vägen, för den är lättare att se.

 

Kroppen runt på 24 dagar – Växter

Människan har i alla tider använt växter som föda, råmaterial, bränsle, medicin och även magi. Men när vi äter eller dricker något med växter i, hur ofta tänker vi på vad just den växten har för påverkan på vår kropp?  Örterna du har i maten eller som finns i te, vad kan de göra? Denna artikel är till för att få dig att fundera på vad du stoppar i dig, kanske slå upp vad som finns i din mat och se vad det gör med din kropp.

Kroppen behöver vitaminer och mineraler och det får vi i oss genom födan och drycken. Det är därför viktigt att du äter på ett sådant sätt att du kan tillgodogöra dig vitaminerna och mineralerna. För att bevara näringsvärdet i grönsaker kan du skölja dem hastigt, torka dem och förvara i kylskåpet i grönsaksfacket. Om du klarar av att äta lite skal, ska du använda dem oskalade och borsta dem iställer för att skala. Citron är en gammal goding att använda för att snittytor eller skalade grönsaker inte ska mörkna. Skalen kan du om du vill koka buljong på. Om du ångar istället för att koka, minimerar du förlusten av många vitaminer. Har du inget emot att använda mikrovågsugn kan du använda den. Kokspad kan du använda till soppor och såser.

Vitaminer

  • B-vitamin – jag grupperar ihop alla B-vitaminer här. De behövs för att smälta maten. Nervsystemet behöver också B-vitaminer för att fungera rätt. Det finns B1, B2, B6, Folsyra är namnet på B9 och B12.
  • C-vitamin – är bra för immunsystemet. Det hjälper även kroppen att ta upp järn som finns i maten.
  • Vitaminerna A, D, E och K – är fettlösliga och brist på dem anses vara sällsynt, även om D-vitamin är något som kan vara en bristvara här på vintern, då solljuset inte är så närvarande. D-vitamin behövs för att kunna ta upp kalcium. A-vitamin är bra för synen, huden, håret, naglarna och slemhinnorna. E-vitamin är en antioxidant och förbygger skador på cellerna. K-vitamin hjälper blodet att koagulera.

Några mineraler

  • Järn – bildar röda blodkroppar. Är du trött, har onormal psykisk trötthet, är blek eller har andtäppa, kan du ha järnbrist.
  • Kalcium – tänderna, benstommen, musklerna, hjärtat och nerverna behöver kalcium för att fungera. Här har kvinnor ett större behov av kalcium än män.
  • Zink – kroppen behöver det för tillväxt, läkning och ämnesomsättning av protein och kolhydrater. Om du har vita fläckar på naglarna och hudbesvär, kan det tyda på zinkbrist.
  • Magnesium – hjälper till vid ämnesomsättningen av kolhydrater. Brist på magnesium anses vara sällsynt.
  • Jod – behöver vi för att sköldkörtlarna ska fungera och behövs endast i små kvantiteter.

Några exempel på vad växter kan innehålla

  • Spenat är ju något de flesta av oss äter. Spenat är rik på fibrer, innehåller 53 mg kalcium/100 g, 3,2 mg järn/100 g, 0,6 mg zink/100 g och 120 µg folsyra/100 g.
  • Torkade aprikoser, jag föredrar osvavlade, innehåller 67 mg kalcium/100 g, 3,1 mg järn/100 g och 0,8 mg zink/100 g.
  • Mandel är ett träd inom plommonsläktet och familjen rosväxter. Det har stenfrukter och inuti kärnan i frukten finns ett frö som är mandeln. Den innehåller 54,7 g fett/100 g, 20 g protein/100 g, 250 mg kalcium/100 g, 3,9 mg järn/100 g, 3,8 mg zink/100 g och 96 µg folsyra/100 g.
  • Persilja innehåller 5 g fibrer/100 g, 200 mg kalcium/100 g och 9,4 mg järn/100 g.

Så det går att få i sig kalcium utan att dricka mjölk, även om jag gillar en kopp varm choklad då och då.

Ta en titt på din tallrik och börja fundera på vad den innehåller och vad det tillför kroppen. Och fundera också varför du dras till en viss typ av föda och dryck och varför kroppen vill ha det.

Något jag gillar är örter. Maria Treben skriver i sin bok “Hälsa ur Guds Apotek” om olika örter. De olika metoderna att använda örter hon går igenom är torkning, beredning av teer, tinktur, färsk saft, växtgröt, ångomslag, salvor, oljor och ångbad. Jag kommer inte att gå igenom några recept här, utan den som vill ha recept får köpa boken. Några av örterna är:

Kamomill – Kallar Maria för ett “universalmedel” framför allt vid kramp och magknip. Te på kamomill brukar drickas för att lugna ner systemet och kunna sova bättre.

Maskros – Ses i och för sig som ett ogräs, men ska verka läkande på levern och hjälpa vid diabetes. Det står även att människor som alltid är klena och känner sig trötta kan göra en kur med färska maskrosstänglar. Hon gjorde när hon levde en maskrossirap varje vår och gjorde sina pepparkakor på denna sirap.

Ringblomma – Det är en blodrenande växt och kan drickas utan risk. Den är även renande, cirkulationsstimulerande och en hjälp vid läkning av sår. Varför inte testa och köpa en ringblomssalva?

Salvia – Enligt Maria ska kraften i hela kroppen öka om du dricker salviate. Den är blodrenande och bra för mage och andningsorgan. Har du fått insektsbett kan du prova att lägga på några sönderrivna salviablad. Inom magin renas ställen och energier med salvia.

Mynta är inte med i boken men är en av mina absoulta favoriter. Den har en bra inverkan på andningsorgan och mage och smakar gott som te och i sallad.

Det var lite om växter. Det är ett stort område och jag skulle kunna blogga i åratal om det. Jag har alltid haft ett stort intresse för kropp, själ och naturen, så att nu äntligen få jobba med det är en ynnest. Jag hoppas att jag fått igång lite nyfikenhet och lust att gräva mer i hur växter fungerar och varför de fungerar. Du behöver inte tro på det som sägs, men förkasta det inte förrän du provat själv och sett om det är något för dig.

Kroppen runt på 24 dagar – Stress

“Jag har sprungit för fort, jag måste stanna och vänta på min själ” (Indianskt ordspråk).

Det är något att tänka på när du känner stressen kommer. Men vad händer i kroppen vid stress?

Begreppet stress

Stress är ursprungligen kommet från fysiken och betecknar den tolerans som ett material klarar av att utsättas för innan det bryts (Peter Jonsson, 2005).

Det är en fysisk och psykisk reaktion som orsakas då en person direkt utsätts för krav eller press från omgivningen (Peter Jonsson, 2005).

Vilken som helst form – fysisk eller känslomässig – av situation som hotar homeostasen är en form av stress (Frederic H. Martini, 7th edition 2006).

Olika typer av stress

Hans Selye beskrev fyra olika typer av stress:

Eustress – (jämför eufori) är den lyckliga stressen som uppkommer i livets upphetsande stunder.

Understress – är motsatsen till eustress. Den drabbar oss när vi är uttråkade och understimulerade.

Överstress – är överbelastning av kroppens fysiska, psykiska och emotionella resurser. Det är att pressa sig själv över sina biologiska gränser, att bränna sitt ljus i båda ändar. Det är överstress under lång tid som säkrast driver oss in i ett tillstånd av utbrändhet.

Distress – är sinnestämningen som följer på långvarig över- eller understress. Det är obearbetad frustration, ångest, farofyllda situationer som inte går att undvika eller återhållen vrede.

Stressor

En stressor är den situation som utlöser stress i hjärnan

General adaption syndrome (GAS) – Allmänt adaptionssyndrom

Det var den kanadensiska forskaren Hans Selye som forskade inom området och kom fram till adaptionssyndromet. GAS är också känt som kroppens svar på stress. Detta syndrom kan delas in i tre faser.

Alarmfasen – Här kommer den direkta responsen på stress. I denna fas bildas glukos och ”fly eller fäkta”-respons. Adrenalinet är det dominanta hormonet. Några karakteristiska drag för denna fas är:

  • Ökad mental vakenhet
  • Ökad energiförbrukning av muskler
  • Mobilisering av glycogen och lipider
  • Cirkulationsförändringar

Resistansfasen/motståndsfasen – Om inte reaktionerna i alarmfasen tas om hand kommer kroppen in i resistansfasen. Detta sker vid exempelvis svält, akut sjukdom eller svår ångest. De dominanta hormonerna är gucocoticoiderna, men där finns även adrenalin, tillväxthormon och thyroider.

I denna fas:

  • Mobiliseras resterande lipid- och proteinreserver
  • Konserveras glukos för nervcellerna
  • Ökas och stabiliseras blodglukoskoncentrationen
  • Konserveras salt och vatten och tappet av K+ och H+. Aldosterone produceras i denna fas för att hålla blodvolumen intakt, vilket leder till en konservation av Na+ på bekostnad av K+. Detta leder i sin tur till att celler i kroppen slutar fungera/fungerar fel.

Utmattningsfasen – Om inte reaktionerna i resistansfasen tas om hand kommer kroppen in i utmattningsfasen. I denna fas kollapsar vitala system. Detta kan innebära utmattning av lipidreserverna, oförmåga att producera glucocorticoider, elektrolytbalansen fungerar inte och vitala organ får funktionella och strukturella skador.

Om vi inte har tid för återhämtning

Människan bygger upp energi i en anabol fas. Denna energi förbrukas och när den är slut börjar förbrukningen av reserverna (katabol fas). När vi sätter detta system ur spel förändras signalerna till hjärnan och reaktionerna sätts ur spel.

Vid stress utsöndras kortisol vilket i sin tur bildar fria syreradikaler och det ger en oxidativ process. I vanliga fall tar melatoninet hand om kortisolet och melatonin bildas när vi sover. Ingen återhämtning ger mindre melatonin och produktionen av kortisol leder till slut till att kortisolet blir en bristvara och kroppens celler bryts ner. Oxytocin är en annan antidot mot kortisol. Det utsöndras vid beröring.

Tar vi inte hand om stressen leder det till att homeostasen sätts ur spel och kroppen stänger av reparationen och uppbyggnaden av inre organ och nybildning av celler. Immunsystemet kan ändra sammansättning och försvagas, minnet försämras och i svåra fall kan hippocampus krympa. Vid okontrollerbar stress slås framloberna av och amygdala (känslorna) kopplas på.

Situationer i en organisation där stress kan uppkomma:

  • Färre personer ska göra mer arbete än tidigare. Populärt kallat downsizing.
  • Långa perioder av ovisshet om förändringar eller arbetets art.
  • Organisationen har oklara och motstridiga mål.
  • I den nya organisationen finns gammal kompetens som organisationen inte anser platsa.
  • När kraven ökar eller ändras blir fler individer högriskpersoner.

Vad är en högriskperson?

  • En eldsjäl
  • VIP (Very Important Person), tror att allt står och faller med den
  • Ställer inte krav på vettiga arbetsförhållanden
  • Försöker få liv i en sten
  • Har sjukdomsnärvaro
  • Arbetet har en inre betydelse för personen
  • Är duktig
  • Har en “Kan själv”-mentalitet, ber alltså inte om hjälp

Högriskkultur

Det finns även så kallade högriskkultur, vilket står för:

  • att hylla prestationer och förakta svaghet (organisationens definition av svaghet)
  • att chefen ska klara allt och veta allt
  • att budgeten går ihop är det viktigaste
  • att du inte får ha familj eller fritid
  • att det är en låg delaktighet vid förändringar

Tips för att inte stressa ihjäl dig:

  • Ta dig tid för återhämtning.
  • Ha klart för dig dina gränser, vad du kan tacka ja till och när du ska tacka nej.
  • Ta hand om dig och ha en fritid.
  • Våga stå upp för det du känner är bra för din hälsa. Kom ihåg att du är viktig!
  • Tänk på vad som händer i kroppen vid långvarig stress och fråga dig själv om du vill bli sjuk eller till och med riskera dö. Prioritering av vad som är viktigt kanske får ett annat perspektiv då. Du har bara en kropp som du ska leva ett liv med, vilket liv vill du ha?
  • Jag använder själv eteriska oljor för att komma ner i varv; lavendelolja eller frankinsence/olibanum.
  • Utöva fokusering på en sak i taget.

 

Kroppen runt på 24 dagar – Andas

Hur andas du egentligen? Viken funktion har andningen egentligen? Och längst ner på denna sida kommer lite tips om hur du kan förbättra din andning med något så enkelt som en kirurgtejpbit.

Visste du att en harkling och snarkning är ett andetag och att bara ett par minuters syrebrist kan förstöra hjärnans förmåga att bearbeta information. Det var något av det jag lärde mig när jag gick kurs i medveten andning för Anders Olsson (www.medvetenandning.se). Den kunskap jag fick där hjälpte mig att vara lugn under mina sämsta stunder under 2015-2016. När jag låg i sängen, inte kunde ta mig upp och kände mig allmänt värdelös, då kunde jag andas och tänka på hur jag andades och att jag faktiskt fortfarande andades. Så, jag vill dela med mig lite av det Anders lärde ut. För dig som sedan vill lära dig mer, rekommenderar jag hans bok “Medveten andning” och att du tittar in på hans hemsida. Jag har tagit delar av boken till denna artikel.

Så, hur andas du egentligen?

Det jag fick lära mig var att kännetecken för optimal andning är:

  • Näsandning, stängd mun
  • Djupandning
  • Avslappnad
  • Rytmisk och regelbunden
  • Tyst
  • Långsam med få andetag
  • Lång utandning
  • Upprätt hållning
  • Diafragman står för 70-80 % av muskelarbetet
  • Nederdelen av bröstkorgen expanderar i sidled, framåt och bakåt

Kännetecken vid försämrad andning:

  • Munandning, öppen mun
  • Ytlig bröstandning
  • Spänd, uppdragna axlar
  • Orytmisk och oregelbunden andning
  • Ljudlig
  • Snabba andetag
  • Kort, spänd utandning
  • Framåtlutad, ihopsjunken hållning
  • Hjälpmuskler i bröst, nacke och axlar är överaktiva
  • Endast övre delen av bröstkorgen vidgas

Så, hur går det för dig att checka av listan? Några punkter du känner igen? Att bli uppmärksam är första steget till förändring. Det du uppmärksammar kan du fatta beslut om du vill ha kvar beteendet eller skaffa dig ett nytt beteende.

Vilken funktion har vår andning egentligen?

  • Den förser kroppen med syre och forslar bort koldioxid
  • Den ger smärtlindring om vi andas rytmiskt och djupt. Testa det nästa gång du upplever smärta. Det minskade min smärta när den var som värst och när jag skrek så högt att min mor blev orolig (jag har en hög smärttröskel, så när jag skriker av smärta är det riktigt dåligt).
  • Den reducerar stress. Lugnar du ner andetagen kan du få kontroll på din hjärna om den går på högvarv.
  • Diafragmans rytmiska rörelse stöttar organ.
  • Andningen är den viktigaste funktionen när det gäller att hålla rätt pH-balans i kroppen.
  • Den åstadkommer ljud och ju bättre andning desto tydligare och klarare stämma.
  • Vid utandning är kraften som störst och vi får styrka. Vill du ha mer kraft ska du pressa ut luften genom ihopdragna stämband eller sammanpressade läppar.
  • Om oro och rädsla tar överhanden över dig kan du lugna känslorna med en djup diafragmaandning.
  • En bra andning ökar möjligheterna att du växer och utvecklas som människa.

Så, vad kan du göra för att förbättra din andning. Köp kirurgtejp, se bild, på apoteket och tejpa munnen. Tejpa antingen vertikalt eller horisontalt, se foto nedan. Sedan kan du välja om du vill göra det för kortare period eller längre, i vaket eller i sovande tillstånd. Jag tejpar munnen på natten några veckor och sedan sover jag utan ett tag. Det jag märkt är att jag inte längre är täppt i näsan, har bättre sångröst och känner mig piggare. Sedan har Anders Olsson tagit fram en mackapär som heter Relaxator, se bild nedan. Den sätter du i munnen och sedan förhindrar den dig från att andas in genom munnen. Jag har använt den när jag tränat och mått bra av det. Så, testa och se hur det påverkar dig. Lycka till!

 

Kroppen runt på 24 dagar – Lär känna din kropps signaler

Nu har jag gått igenom de delar av kroppen jag tänkt. Nu när du fått lite hum om hur kroppen fungerar har jag kommit till tips och råd runt kroppen. Men idag ska du få ett erbjudande om att göra en 7-dagars resa för att lära dig din kropps signaler. Det kostar inget och du kommer att få gå igenom din kropp på ett mjukt och behagligt sätt, samt skriva om det du upplever. Övningarna består av massage och stretch som du gör på 5 minuter hemma och skrivandet gör du också hemma. Jag kommer att ha en grupp på webben där erfarenheter kan utbytas. Låter detta intressant – Anmäl dig här

Välkommen på en resa i och med din kropp!

Kroppen runt på 24 dagar – Nerver

I kroppen finns 31 par spinalnerver och 12 par kranialnerver. Genom dessa går all information till och från det Centrala Nervsystemet (CNS).

Två förgreningar av spinalnerverna lämnar ryggmärgen till höger och två förgreningar av spinalnerverna lämnar ryggmärgen till vänster. Dessa förgreningar skyddas av ett benutskott på vardera sidan om kotan. Spinalnerverna delar upp sig i två delar, där den ena går till framsidan av kroppen och den andra till den bakre delen av kroppen. De fortsätter att förgrena sig för att förse all vävnad inom varje segment med motoriska och sensoriska nervimpulser. Förgreningarna går till lite olika delar, några till muskler, några till benhinnan, några till huden och några till de inre organen. De flesta muskler får sin nervförsörjning från flera spinalnerver, vilket gör att om en spinalnerv skadas eller inte fungerar som den ska i ett segment i ryggraden, kan muskeln ändå, tack vare de övriga nervförbindelserna, i stort fungera. Nerverna till huden är kopplade till specifika avgränsade områden i huden som kallas dermatomer. Även här finns backupsystem i form av fler nerver inom samma dermatom. Om jag har en klient som har problem med avdomningar, stickande känsla eller smärta är det ofta ett dermatom som är inblandat.

Kranialnerverna är:

  • Kranialnerv I – Sensoriska nervfibrer från luktepitelet i näshålans tak.
  • Kranialnerv II – Sensoriska nervfibrer från ögats näthinna.
  • Kranialnerverna III, IV, VI – Somatomotoriska nervfibrer till yttre ögonmuskler som rör ögongloben. III innehåller också somatomotoriska fibrer till ögonlockslyftaren och parasympatiska fibrer till glatt muskulatur inuti ögat.
  • Kranialnerv V – Består av tre huvugrenar och alla huvudgrenarna innehåller sensoriska nervfibrer från hud och strukturer i ansiktet. En av dem innehåller även somatomotoriska fibrer till tuggmusklerna.
  • Kranialnerv VII – Sensoriska nervfibrer från smaklökar på tungan, somatomotoriska nervfibrer till ansiktets mimiska muskler och parasympatiska nervfibrer till tårkörteln och två av spottkörtlarna.
  • Kranialnerv VIII – Sensoriska nervfibrer från innerörat.
  • Kranialnerv IX – Sensoriska nervfibrer från smaklökarna på tungan, från slemhinnan och från tryckkänsliga sinnesceller i halsartärens delningsställe (sinus caroticus). Somatomotoriska nervfibrer till några av sväljmusklerna och parasympatiska nervfibrer till öronspottkörteln.
  • Kranialnerv X – Somatomotoriska nervfibrer till muskler i struphuvudet, svalget och övre delen av matstrupen. Parasympatiska nervfibrer till hjärtat och till glatt muskulatur och körtlar i många av de inre organen i bröstkorgen och buken. Sensoriska nervfibrer från samma område som kontrolleras motoriskt.
  • Kranialnerv XI – Somatomotoriska nervfibrer till kappmuskeln och den sneda halsmuskeln.
  • Kranialnerv XII – Somatomotoriska nervfibrer till tungans skelettmuskulatur.

Så, om nerver kommer i kläm eller skadas påverkas kroppens funktioner i det område som nerverna kommunicerar med. Det jag bland annat försöker få till, är en balanserad kropp där nerverna kan kommunicera optimalt.

Kroppen runt på 24 dagar – Nervsystem

Nervsystemet delas in i Centrala NervSystemet (CNS) och Perifera NervSystemet (PNS).

CNS består av hjärnan och ryggmärgen. PNS är de nerver som parvis går från ryggmärgen och de nedersta delarna av hjärnan.

PNS delas in i det sensoriska nervsystemet, det somatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Dessa tre system är förbundna med bestämda nervbanor och områden inom CNS. Det sensoriska nervsystemet är det som förmedlar information från våra sinnesceller, det somatiska nervsystemet styr skelettmusklerna och det autonoma nervsystemet styr hjärtat, glatt muskulatur och körtlar. Det autonoma nervsystemet delas traditionellt upp i det parasympatiska nervsystemet och det sympatiska nervsystemet. Det parasympatiska nervsystemet (vila/återhämtning) är det äldsta systemet. Det återspeglar överlevnadsbehoven hos en primitiv och passiv gräsätare. Systemet levererar näringsrikt och syremättat blod till kroppen och systemets komponenter styr hjärtat, lungor och matsmältningsorgan. Överlevnadsstrategierna begränsas til att reglera förbränningen och att spela död. Det sympatiska nervsystemet (fäkta/fly) är en senare utveckling, vilken tillför rörlighet, mobilisering och fler överlevnadsmöjligheter. Systemet kan ta över kontrollen av det parasympatiska systemet i krissituationer för att skifta kroppsresurserna till de system som har det största behovet för tillfället.

Om det parasympatiska och sympatiska systemen inte fungerar som de ska kan detta påverka livet i stort. Kraniosakral terapi kan hjälpa kroppen och de fysiologiska funktionerna tillbaka till ett balanserat tillstånd, som behövs för att personen ska återfå sin kraft, vilja och det fokus som krävs för att hitta en lösning på problemet.

Stephen Porges, PhD, gjorde undersökningar som visade att en tredje gren av det autonoma nervsystemet upptäckts. Det är det sociala nervsystemet (Triune Automatic) och hanterar vår sociala förmåga. När någon fastnar i stress eller depression, påverkas den sociala förmågan negativt. Nära och intima relationer blir då svåra att upprätthålla. Med hjälp av kraniosakral terapi kan länken till det sociala nervsystemet återupprättas. Portalerna till det sociala nervsystemet består av kranienerverna V, VII, IX, X och XI. Ansiktsmassage stimulerar det sociala nervsystemet.