I kroppen finns 31 par spinalnerver och 12 par kranialnerver. Genom dessa går all information till och från det Centrala Nervsystemet (CNS).

Två förgreningar av spinalnerverna lämnar ryggmärgen till höger och två förgreningar av spinalnerverna lämnar ryggmärgen till vänster. Dessa förgreningar skyddas av ett benutskott på vardera sidan om kotan. Spinalnerverna delar upp sig i två delar, där den ena går till framsidan av kroppen och den andra till den bakre delen av kroppen. De fortsätter att förgrena sig för att förse all vävnad inom varje segment med motoriska och sensoriska nervimpulser. Förgreningarna går till lite olika delar, några till muskler, några till benhinnan, några till huden och några till de inre organen. De flesta muskler får sin nervförsörjning från flera spinalnerver, vilket gör att om en spinalnerv skadas eller inte fungerar som den ska i ett segment i ryggraden, kan muskeln ändå, tack vare de övriga nervförbindelserna, i stort fungera. Nerverna till huden är kopplade till specifika avgränsade områden i huden som kallas dermatomer. Även här finns backupsystem i form av fler nerver inom samma dermatom. Om jag har en klient som har problem med avdomningar, stickande känsla eller smärta är det ofta ett dermatom som är inblandat.

Kranialnerverna är:

• Kranialnerv I – Sensoriska nervfibrer från luktepitelet i näshålans tak.
• Kranialnerv II – Sensoriska nervfibrer från ögats näthinna.
• Kranialnerverna III, IV, VI – Somatomotoriska nervfibrer till yttre ögonmuskler som rör ögongloben. III innehåller också somatomotoriska fibrer till ögonlockslyftaren och parasympatiska fibrer till glatt muskulatur inuti ögat.
• Kranialnerv V – Består av tre huvugrenar och alla huvudgrenarna innehåller sensoriska nervfibrer från hud och strukturer i ansiktet. En av dem innehåller även somatomotoriska fibrer till tuggmusklerna.
• Kranialnerv VII – Sensoriska nervfibrer från smaklökar på tungan, somatomotoriska nervfibrer till ansiktets mimiska muskler och parasympatiska nervfibrer till tårkörteln och två av spottkörtlarna.
• Kranialnerv VIII – Sensoriska nervfibrer från innerörat.
• Kranialnerv IX – Sensoriska nervfibrer från smaklökarna på tungan, från slemhinnan och från tryckkänsliga sinnesceller i halsartärens delningsställe (sinus caroticus). Somatomotoriska nervfibrer till några av sväljmusklerna och parasympatiska nervfibrer till öronspottkörteln.
• Kranialnerv X – Somatomotoriska nervfibrer till muskler i struphuvudet, svalget och övre delen av matstrupen. Parasympatiska nervfibrer till hjärtat och till glatt muskulatur och körtlar i många av de inre organen i bröstkorgen och buken. Sensoriska nervfibrer från samma område som kontrolleras motoriskt.
• Kranialnerv XI – Somatomotoriska nervfibrer till kappmuskeln och den sneda halsmuskeln.
• Kranialnerv XII – Somatomotoriska nervfibrer till tungans skelettmuskulatur.

Så, om nerver kommer i kläm eller skadas påverkas kroppens funktioner i det område som nerverna kommunicerar med. Det jag bland annat försöker få till, är en balanserad kropp där nerverna kan kommunicera optimalt.